Jag läste nyligen en artikel i Trelleborgs Allehanda om Kuststadsprojektet i Trelleborg. Det var inte projektet i sig som fångade mitt intresse, utan ett resonemang som ofta dyker upp när stora beslut diskuteras:

"Vi har redan investerat så mycket."

Det fick mig att fundera.

Hur stor betydelse ska det som redan investerats ha när vi fattar beslut om framtiden?

Ett akademiskt begrepp – ett mänskligt beteende

Inom beteendeekonomi finns ett välkänt begrepp som kallas sunk cost fallacy, på svenska ofta översatt till felslutet kring irreversibla kostnader. Bakom det lite akademiska namnet döljer sig något väldigt mänskligt.

Vi har svårt att släppa taget om sådant som redan kostat oss tid, pengar eller engagemang. Därför riskerar gårdagens investeringar att styra morgondagens beslut – trots att de inte längre går att påverka. Ordet felslut kan låta avancerat, men beskriver egentligen bara ett tankefel. Vi låter det som redan hänt väga tyngre än den kunskap vi har idag.

Den viktigaste frågan

När vi står inför ett vägval är det därför lätt att fråga:

Hur mycket har vi redan investerat?

Men en bättre fråga är:

Nu när vi står här idag, med den kunskap vi har nu – vilket är det bästa beslutet?

Det betyder inte att tidigare beslut var fel. Tvärtom kan de ha varit helt rimliga utifrån den information som fanns då. Professionellt beslutsfattande handlar inte om att försvara gårdagens beslut. Det handlar om att vara beredd att ompröva när förutsättningarna förändras eller när ny kunskap tillkommer.

Det gäller oss alla

Vi ser det i stora samhällsprojekt.

Vi ser det i organisationer.

Vi ser det i arbetsgrupper.

Och vi ser det i våra egna liv.

Hur länge håller vi fast vid ett arbetssätt som inte längre fungerar? Hur länge fortsätter vi med ett projekt bara för att vi redan lagt så mycket tid på det? Hur ofta försvarar vi ett tidigare beslut, när den viktigaste frågan egentligen borde vara:

Vad är det bästa beslutet nu?

Att ändra riktning är inte ett misslyckande. I många fall är det ett tecken på att vi har lärt oss något. För mig handlar det om ansvar. Ansvar handlar inte bara om att stå fast vid fattade beslut. Det handlar också om att våga ompröva dem när verkligheten förändras.

Det kräver mod. Det är så vi skapar bättre beslut.


Visste du att?

Uttrycket Concorde-effekten kommer från utvecklingen av överljudsflygplanet Concorde.

Trots att det blev allt tydligare att projektet aldrig skulle bli ekonomiskt lönsamt fortsatte Storbritannien och Frankrike att investera stora summor. Resonemanget blev ett klassiskt exempel på hur tidigare investeringar kan påverka framtida beslut – och har gett namn åt ett av de mest studerade beslutsfelen inom beteendeekonomin. Källa: https://faculty.wcas.northwestern.edu/jel292/sunkcost-final.pdf